Ett tag lutade det mot att det kanske kunde bli två avtal istället för ett. U-länderna ville strongt hålla sig kvar vid kyotoprotokollet men om detta skulle ske skulle det vara en omöjlighet att få med USA. Det landet landet är boven i dramat och ska det bli en förändring i klimatet så måste det vara med och hjälpa till. USAs president Barack Obama erbjöd då ett andra avtal, så kallat LCA (Long term cooperation action). I detta avtal stryks de allra viktigaste delarna ur Kyotoprotokollet under men u-länderna vägrar ändå skrota kyotoprotkollet då 80% av världens länder infattar det. Alla världens i-länder utom USA, och går inte USA med hotar Japan, Ryssland och Kanada att hoppa av. Dessa länder tillsammans innefattar över hälften av världens utsläpp.
- Afrikanska länder, Kina, Indien, Brasilien, alla säger att Kyotoprotokollet ska fortsätta. Och vi är 80% av väldens befolkning som säger: Låt oss rädda världen genom att rädda Kyoto, säger Jhon Njoroge Michukai, miljöminister i Kenya.
Med detta som grund kan vi ställa oss frågorna. Vem var det som satte stopp för förhandlingarna? Vem var det som inte klarar av att anpassa sig till 80% av jordens befolkning? Jo, visst är dem inte helt ensamma men framförallt så är det USA.
Trots allt detta så slöts det iaf en liten "notering". Här har ni den i korthet:
- Temperaturökning- Medeltemperaturen på jorden får inte överskrida max två grader jämfört med medeltemperaturen före industrialiseringen. I en tabell finns även angivet hur mycket CO2 som länderna ska minska med. I-länderna tillsammans ska minska med 19%. Vilket jag personligen tycker låter väldigt lite.
- Finansieringen- Denna innefattar 30 miljarder dollar, 210 miljarder kronor, som årligen ska gå till finansieringen av klimatåtaganden i fattiga länder. 11 miljarder kommer från Japan, 10,6 miljarder från EU och 3,6 från USA. Från 2020 skall dock summan öka så att de rika länderna tillsammans ger ut 100 miljarder dollar årligen i klimatpengar.
- Rapportering av utsläppsminskning- Denna frågor tycker framförallt Kina är väldigt känslig då den tänjer på den nationella integriteten men det är ett krav från USAs sida att det ska på internationell nivå gå att följa alla länders årliga minskning. Rapporterna ska framföras under FNs konvention.
Källor: Svd torsdag 17/12
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/avtalets-viktigaste-punkter_3969947.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ett-klimatavtal-i-kopenhamn-kan-sluta-i-tva_3945661.svd
/Emelie
Jag tycker att två avtal inte skulle funka eftersom det blir så komplicerat och risken för orättvisor kan bli allt för stor. / Gösta
SvaraRaderaMycket bra skrivet Emelie! Jag håller med Gösta helt och hållet. jag tror att det skulle bli för mycket att hålla reda på ifall man skulle ha två olika avtal. Jag tror också att det skulle vara stor chans att avtalen skulle "krocka" med varandra vilket skulle kunna leda till förvirring och missförstånd.
SvaraRadera/Michelle
Mm det stämmer absolut det som ni säger och jag håller helt med. Men på ett sätt känns det som att det vore bättre att ha två avtal som senare kan gå ihop till ett efter några år än att det inte sluts något alls. Har man ett avtal och ett mål är det lättare att komma igång med en förändring.
SvaraRadera/Emelie